Lektion 12
Trendlinjer
Beskrivning:
Per definition, försöker inte “trendföljare” att förutspå marknaden. De följer bara med en trend som redan har utvecklat sig. För att följa trenden förlitar de sig på någon form av mekaniskt system. För det mesta är det just trendlinjer som används.
En trendlinje är en linje som dras utefter kurstoppar eller kursbottnar i samma riktning som den förhärskande trenden.
Vid upptrend ska trendlinjen vidröra 3 eller fler bottnar.
Vid nedtrend ska trendlinjen vidröra 3 eller fler toppar.
Signaler:
UBO, Upside Break Out (I en postitv trendlinjesignal)
Tre högsta noteringar skall tangeras och därefter skall ett genombrott ske.
DBO, Down Break Out (I en negativ trendlinjesignal)
Tre lägsta noteringar skall tangeras och om linjen underskrids är DBO ett faktum.
Trendlinjer med mer än 45 graders lutning är vanligtvis en indikation på att linjen inte är en riktigt konstruerad trendlinje. Det är viktigt att konstruera en trendlinje riktigt för annars kan det leda till felaktiga signaler.
Den tekniska analysen används för att finna trender och trendbrott i marknaden. Trenderna ger oss “behåll” samt “gå inte in” signaler, och trendbrotten ger oss köp- och säljsignaler.
Det finns tre sorters trender: upp-, ned- och neutral-trender.
I en uppåtgående marknad ritar man trendlinjen genom att förbinda bottnarna i diagrammet, dvs. de punkter där kursen har ändrat riktning uppåt igen.
Och i en nedåtriktad marknad ritar man trenden genom att förbinda de högsta kurserna från vilka kursen har vänt och gått ner igen. Orsaken till att man drar uppåtgående trender genom just bottnar och nedåtgående trender genom toppar är den att erfarenheten visar att man då får de bästa signalerna.
Ju fler noteringar som faller utefter en trendlinje ju mer betydelsefull anses den vara.
En trendlinje anses vara bekräftad då tre punkter har fallit på den.
Om en trendlinje har dragits genom två punkter och en tredje punkt infaller mindre än 3% från trenden så skall trendlinjes justeras så att den går genom den första och den tredje punkten. Man brukar även använda 3% som marginal för en trend, dvs. att kursen kan avvika maximalt 3% från trendlinjen utan att ett trendbrott har indikerats. Man kan även använda sig av andra begränsningar för att inte ta med för små detaljer i den tekniska analysen. I det här fallet kan man begränsa definitionen på en topp och en botten till att det ska skilja minst 5 tidsenheter mellan en topp och en botten.
Och vidare att det ska skilja minst 5 procentenheter mellan två på varandra följande toppar och bottnar för att de ska anses som en topp och en botten.
Trendernas tekniska styrka kan även ses genom omsättningen; omsättningen bör öka vid en uppgång och avta vid en nedgång. En kraftig omsättningsökning vid en uppgångsfas kan dessutom indikera att den snart kan vara slut, alltså att trendbrott är att vänta. Även trendens lutning kan indikera dess styrka. En brant trend bryts tillfälligt lätt medan en plan ger säkrare signaler.
Historiska data visar även att både uppåtgående och nedåtgående trender inte sällan följs av en neutraltrend. Dessa kallas i dessa fall för distributionsfas då den följer en uppåtgående trend respektive ackumulationsfas då den följer en nedåtgående trend. Dessa uppstår då aktierna byter händer från starka till svaga händer eller tvärt om, och kan ses som små andrum för aktörerna på marknaden.
Trenderna kan indelas i två kategorier efter under vilken tidsperiod de bildas;
- Primärtrender med en varaktighet av ett år eller längre, och
- Sekundärtrender med en varaktighet av tre veckor till tre månader.
Detta är två termer som man ofta stöter på i den tekniska analysen och kan därför vara bra att kunna.
Tolkning:
Ritar man i en uppåtgående trend, en trendlinje som förbinder topparna (motståndslinje). Eller en stödlinje i en nedåtgående trend, som följaktligen förbinder bottnarna. Då kan man få formationer som är vanligt förekommande och som kan indikera trendbrott.
Om dessa två linjer görs parallella så bildas en trendkanal.
Om kursen, i en uppåtgående trend, inte orkar upp till motståndslinjen är detta ett tecken på att trenden har försvagats och att ett trendbrott är att vänta. Samma sak gäller i en nedåtgående trend om kursen vänder upp innan den nått ned till motståndslinjen. Det är ett tidigt tecken på att kursen vid nästa uppgång kan slå igenom returlinjen. Detta ger dock bara föraningar till trendbrotten.
Om uppgången inom en trendkanal är regelbunden har en genombrytning större betydelse än om en starkt fluktuerande aktie får en eller annan notering på fel sida om en trendlinje.
Det gäller alltså som aktiehandlare att gå in i marknaden då den är i en uppgångsfas, eller kommer att göra det, och gå ur en marknad då den kommer att gå nedåt.
Därmed gäller det alltså att upptäcka de signaler som indikerar trendförändringar. Dessa uppkommer då kursrörelsen har tappat farten och köpare och säljare ligger i bakgrunden och väntar på att utbudet eller efterfrågan ändras. Därmed kan små förändringar orsaka stora reaktioner.
Det kan också nämnas att signalerna inte är säkra även fast de ser fina ut på papperet. En luddig siffra på antalet falska signaler kan beräknas till 15-20%, och det förutsätter ju också att man är duktig på teknisk analys.
Greger
