Hur fungerar obligationer?

Obligationer är i grunden en mycket mer formell skuldsedel som används för att låna pengar. Du köper obligationen mot ränta under en viss tidsperiod. När ett företag eller en regering behöver pengar utfärdar de obligationer som folk köper. I sin tur tar emittenten (den som säljer obligationen) pengarna. Men ingen skulle köpa något om de inte fick något i gengäld, så emittenten kommer att erbjuda att inte bara betala tillbaka personen vid ett angivet datum utan också ge lite ränta på vägen.

Det finns två huvudtyper av obligationer:

Statsobligationer

Dessa obligationer är emitterade av stater som vill låna pengar. Det kan emitteras av alla regeringsnivåer; stora städer emitterar ofta obligationer för att finansiera offentliga projekt, medan nationella regeringar ger ut obligationer för att finansiera staten. När du hör om ett lands statsskuld betyder det vanligtvis mängden obligationer som det för närvarande har emitterat.

Statsobligationer kan handlas av normala investerare, men de kan också köpas och säljas mellan länder (om du hör en expert nämna att den amerikanska regeringen är skyldig pengar till ett annat land, som Kina, beror det nästan alltid på att det landet köpte en mycket stort antal statsobligationer), eller till och med mellan olika delar av staten.

I USA köper och säljer Federal Reserve obligationer från amerikanska statsobligationer för att till exempel påverka rådande räntor.

Företagsobligationer

Företag kan också sälja obligationer, vilket i huvudsak är att låna pengar från en stor pool av investerare. Mindre företag kan vanligtvis bara ta lån från en bank, men om företaget är mycket stort (som Apple (AAPL), använder de mer kontanter än banker vanligtvis kan ge ut i ett enda lån. Istället kommer de att emittera obligationer till investerare, med ett löfte om att betala tillbaka vid ett visst datum med ränta.

Obligationer är ett av två sätt som företag ofta använder för att samla in extra pengar som de använder för investeringar och expansion; den andra är genom att ge ut aktier. Det finns dock mycket viktiga skillnader mellan de två:

• Om du köper en obligation lånar du ut pengar till ett företag och de lovar att betala tillbaka dig senare med ränta

• Om du köper en aktie köper du en del av företaget och har rätt till en del av dess vinst (i form av utdelning).

• Värdet på obligationen kommer från hur mycket du lånat ut företaget och vilken ränta de kommer att betala tillbaka till dig

• Värdet på en aktie kommer från hur mycket företaget självt är värt (inklusive alla dess tillgångar och verksamheter)

• Obligationer förfaller; vid utgångsdatum får du tillbaka beloppet du lånat ut

• Aktier förfaller (normalt) inte.

Detaljer

Obligationer kan köpas och säljas precis som aktier, eller så kan de köpas en gång och hållas till förfall vid vilken tidpunkt de kommer att förfalla och returnera det nominella värdet. När du köper en obligation och håller den till förfall kommer du att få en viss förutbestämd ränta (eller kupong).

Kom ihåg att även om en obligation representerar en summa pengar som du lånat ut till en regering eller ett företag, kan de fortfarande köpas eller säljas mellan investerare som aktier. Det innebär att du kan köpa en obligation från Google (GOOG), men sedan sälja den till en annan investerare som sedan fortsätter att ta emot räntan och få det belopp du initialt lånade ut till Google när du köpte obligationen. På samma sätt kan du köpa obligationer från andra investerare istället för att köpa dem direkt från företaget som emitterat dem.

Investerare kommer vanligtvis att köpa obligationer när de är mycket riskvilliga, vilket innebär att de hellre vill ha den garanterade betalningen av regelbunden ränta än att göra mer riskfyllda investeringar som aktier, vars värde kan stiga och falla mycket över tiden.

Här är några termer som är viktiga när man tittar på obligationer:

Nominellt värde

Det nominella värdet, även känt som nominellt värde eller kapital är summan pengar du kommer att få när obligationen förfaller. Detta är nästan alltid $1000 men det kan finnas undantag.

Kupong

Detta är den ränta du får på din obligation varje år. Det brukar anges i termer av kupongräntan (i procent). Du multiplicerar sedan din kupongränta med ditt nominella värde, vilket i de flesta fall kommer att vara $1000, för att få din kupong. Till exempel, om en obligation är noterad till 4,00 % kommer du att få $40 varje år. Obligationer kan också betalas flera gånger per år och är vanligtvis halvårsvis (två gånger om året). I det här fallet förblir din kupongränta densamma på 4,00 % men du skulle få två kuponger på $20 istället för en kupong på $40.

Förfall

Förfallodagen är när obligationen löper ut. Om du innehar obligationen på förfallodagen kommer obligationsemittenten att betala dig obligationens nominella värde, vilket nästan alltid skiljer sig från vad du ursprungligen betalade för det. Utöver obligationens nominella värde, om din obligation hade en kupong kommer du också att få en slutbetalning av den ränta som har uppkommit sedan den senaste betalningen gjordes. Efter denna tidpunkt anses obligationsutgivarens skuld till obligationsinnehavaren vara reglerad.

Avkastning

Eftersom obligationer köps och säljs mellan investerare precis som aktier, kanske värdet som de köps och säljs för på marknaden inte är exakt detsamma som räntebetalningarna kvar tills obligationen löper ut och det nominella värdet. Detta är ett mycket svårt koncept att förstå för många investerare men är i huvudsak den avkastning du får när du tar hänsyn till priset du betalade för din obligation. Obligationens pris påverkas av den riskfria räntan och obligationens egen ränta, samt många andra faktorer. Ju högre avkastning, desto bättre ser obligationen ut jämfört med andra investeringar.

Ackumulerad ränta

Räntebetalningarna på obligationer betalas inte dagligen; de betalas vanligtvis ut en eller två gånger per år (beroende på obligationen). Emellertid är obligationsutgivaren skyldig den som innehar obligationsräntan så länge de innehade den; om du bara äger en obligation för en dag har du fortfarande rätt till en dags ränta.

Detta är viktigt för investerare som köper och säljer obligationer mycket; om du äger en obligation som betalar ränta en gång per år den 1 juli, men du säljer den till någon annan den 15 juni, har du rätt till större delen av räntebetalningen som de får från obligationsutgivaren den 1 juli.

Låt oss till exempel säga att Johan köpte en 5 % 10-årig halvårlig obligation samma dag som den utfärdades och väntar ett år och 2 månader innan han säljer den till Karin. Detta innebär att Johan fick två kuponger på $25 under det första året och har rätt till ytterligare $8,33 från obligationsutgivaren utöver priset han sålde obligationen för. Detta beror på att han höll det i ytterligare två månader, därav 2/6 * $25 = $8,33.

Upplupen ränta med prissättning

När man tittar på upplupen ränta har det en enorm inverkan på obligationernas priser. Investerare ser på detta i termer av ett smutsigt pris på obligationer och ett rent pris. Det smutsiga priset är det pris som obligationen handlas för på marknaderna (om du till exempel köpte en obligation från en annan investerare). Detta pris subtraherar inte den upplupna räntan från obligationens värde. Renpriset är priset med den upplupna räntan räknad bort.

Smutsigt pris = Rent pris + Upplupen ränta

När du får en offert på en obligation får du nästan alltid det rena priset, men när du köper det kommer du alltid att betala det smutsiga priset.

Gradering

En rating ges till obligationer för att bestämma deras risknivå. De utförs vanligtvis av tredjepartsrevisionsbyråer som Standard and Poors, Moody’s eller Fitch. Betygssystem skiljer sig från företag till företag men det är viktigt att känna till skillnaden mellan olika obligationsbetyg. De vanligaste obligationsbetygen är följande:

• AAA: Strongest Quality Rating, detta har en mycket mycket låg risk för fallissemang.

• AA+ till AA-: Investeringsgrad av mycket hög kvalitet.

• A+ till BBB-: Investeringskvalitet av medelhög kvalitet.

• BB+ till BB-: Låg kvalitet (icke-investment grade) “skräpobligationer”, hög risk för fallissemang.

• CCC+ till C: Spekulativa obligationer med mycket hög risk för fallissemang.

• D: Obligationer i fallissemang och kommer sannolikt inte att kunna betala kapitalbelopp och/eller ränta.

Portfölj

Nästan varje balanserad portfölj borde ha en plats för obligationer, om så bara för deras starka säkerhet och samtidigt slå inflationen. Obligationer kan också vara mycket riskabla, till exempel skräpobligationer (obligationer utgivna av stater eller företag som med stor sannolikhet inte kommer att kunna betala tillbaka), som kan betala höga kupongräntor men har en hög risk för fallissemang. Det finns också många olika typer av obligationer också, till exempel konvertibla obligationer som kan omvandlas till aktier eller inflationsskyddade obligationer som helt enkelt följer inflationstakten.

Obligations-ETFer

Du kan också få exponering mot obligationer genom obligations-ETFer. De har några anmärkningsvärda skillnader mellan obligationer när det gäller skattehänsyn och avkastning men är mycket lättare att handla.

Om Vikingen

Med Vikingens signaler har du en god chans att hitta vinnarna och sälja i tid. Det finns många värdepapper. Med Vikingens autopiloter eller tabeller kan du sortera ut de mest intressanta ETF:erna, aktierna, optionerna, warranterna, fonderna osv. Vikingen är ett av Sveriges äldsta aktieanalysprogram.

Klicka här för att se vad Vikingen erbjuder: Detaljerad jämförelse – Börsprogram för dem som vill bli ännu rikare (vikingen.se)