DXY, det amerikanska dollar indexet
Det amerikanska dollar indexet (USDX, DXY, DX) är ett index (eller mått) på värdet på den amerikanska dollarn i förhållande till en korg med utländska valutor, som är en korg med amerikanska handelspartners valutor. Indexet stiger när den amerikanska dollarn vinner “styrka” (värde) jämfört med andra valutor.
Indexet är utformat, underhållet och publiceras sedan 1985 av den amerikanska börsoperatören ICE (Intercontinental Exchange, Inc.) med namnet “U.S. Dollar Index” ett registrerat varumärke.
DXY är ett viktat geometriskt medelvärde för dollarns värde i förhållande till följande utvalda valutor:
Euro (EUR), 57,6% vikt
Japanska yen (JPY) 13,6% vikt
Pund sterling (GBP), 11,9 viktprocent
Kanadensiska dollar (CAD), 9,1% vikt
Svenska kronan (SEK), 4,2% vikt
Schweiziska franc (CHF) 3,6% vikt
Historia
USDX startade i mars 1973, strax efter demonteringen av Bretton Woods-systemet. I början var värdet på det amerikanska dollarindexet 100.000. Sedan har detta index handlat så högt som 164.7200 i februari 1985 och så lågt som 70.698 den 16 mars 2008.
Det amerikanska dollarindexet fick ett basvärde på 100.000 när det startade. Detta innebär att ett värde på 90.000 representerar en värdeminskning av -10 % i dollarns värde i förhållande till valutorna i korgen (90.000 – 100.000), medan ett värde på 110.000 representerar en tioprocentig värdeökning (110.000 – 100.000).
Sammansättningen av “korgen” har bara ändrats en gång när flera europeiska valutor dämpades av euron i början av 1999. Vissa kommentatorer har sagt att sammansättningen av “korgen” är försenad för revidering eftersom Kina, Mexiko, Sydkorea och Brasilien är för närvarande stora handelspartner som inte ingår i indexet medan Sverige och Schweiz fortsätter som en del av indexet.
Innan eurons införande inkluderade indexet också fem andra europeiska valutor. Euron står för 57,6% av det vägda värdet (samma totala procentandel som valutorna den ersatte).
År (sista affärsdag) | DXY Stängningskurs | Faktorer som drev dollarns värde |
1967 | 121.79 | Guldstandarden låste dollarn till 35 USD per troy ounce |
1968 | 121.96 | |
1969 | 121.74 | Dollarn nådde 123,82 den 30 september |
1970 | 120.64 | Recession. |
1971 | 111.21 | Lönepriskontroll |
1972 | 110.14 | Stagflation |
1973 | 102.39 | Guldstandarden upphörde. DXY skapades i mars. |
1974 | 97.29 | Watergate |
1975 | 103.51 | Recessionen upphör |
1976 | 104.56 | FED sänkte räntorna |
1977 | 96.44 | |
1978 | 86.50 | Fed höjde räntan till 20 procent för att stoppa inflationen |
1979 | 85.82 | |
1980 | 90.39 | Recession |
1981 | 104.69 | Reagans skattesänkningar |
1982 | 117.91 | Recessionen upphör |
1983 | 131.79 | Skattehöjning. Ökade försvarsanslag |
1984 | 151.47 | |
1985 | 123.55 | Rekordnoteringen 163.83 nåddes den femte mars. |
1986 | 104.24 | Skattehöjningar |
1987 | 85.66 | Black Monday |
1988 | 92.29 | Fed höjer räntan |
1989 | 93.93 | Savings & Loans krisen |
1990 | 83.89 | Recession |
1991 | 84.69 | Recession |
1992 | 93.87 | NAFTA godkännande |
1993 | 97.63 | Balanced Budget Act. |
1994 | 88.69 | |
1995 | 84.83 | Fed höjer räntan |
1996 | 87.86 | Välfärdsreformen |
1997 | 99.57 | Long-Term Capital Management går i konkurs |
1998 | 93.95 | Glass-Steagall upphävdes |
1999 | 101.42 | Y2K skräcken |
2000 | 109.13 | Tech bubblans spricker |
2001 | 117.21 | DXY steg till 118,54 efter attackerna den 11 september. |
2002 | 102.26 | Euro lanseras som en hård valuta till $ 0,90. |
2003 | 87.38 | Irak-kriget. Jobs and Growth Tax Relief Reconciliation Act |
2004 | 81.00 | |
2005 | 90.96 | Kriget mot terror fördubblade skulden och försvagade dollarn. |
2006 | 83.43 | |
2007 | 76.70 | Euron steg till 1,47 |
2008 | 82.15 | Bottennotering om 71,30 den 17 mars |
2009 | 77.92 | ECB sänker räntan |
2010 | 78.96 | Quantitative Easing II |
2011 | 80.21 | Operation Twist, Skuldkrisen |
2012 – 2013 | 79.77 | Quantitative Easing III och IV. Fiscal cliff. |
2013 | 80.04 | Regeringsnedstängning. Skuldkris, Taper tantrum |
2014 | 90.28 | Ukrainakrisen, Grekiska skuldkrisen, |
2015 | 98.69 | Fed höjde räntorna |
2016 | 102.21 | |
2017 | 92.12 | EU stärktes |
2018 | 96.17 | Dow Jones faller. |
2020 | 102.57 | Covid19 utbrott. Massiv karantän bromsar den globala ekonomin. |
Kursnoteringar
ICE tillhandahåller live-feeds för Dow Futures som visas på Bloomberg.com, Money, CNN.com, DollarIndex.org. USDX uppdateras när amerikanska dollarmarknaderna är öppna, från söndag kväll New York City lokal tid (tidigt måndag morgon Asien tid) i 24 timmar om dagen till sent fredag eftermiddag New York City lokal tid.
Beräkning
Det amerikanska dollarindexet beräknas med denna formel: USDX = 50.14348112 × EURUSD-0.576 × USDJPY0.136 × GBPUSD-0.119 × USDCAD0.091 × USDSEK0.042 × USDCHF0.036 [10]
Handel
Indexet kan handlas som ett terminskontrakt på ICE-börsen. Det fingår även att handla detta index som börshandlade fonder (ETF), optioner, CFDer och fonder.
Varför är detta index så viktigt för aktörerna på finansmarknaderna?
Det amerikanska dollarindexet är viktigt för handlare både som en egen marknad och eftersom det är en indikator på den relativa styrkan hos den amerikanska dollarn runt om i världen. Det kan användas i teknisk analys för att bekräfta trender relaterade till följande marknader, bland annat:
- Råvaror prissatta i USD
- Valutapar som inkluderar den amerikanska dollarn (som de som används för att beräkna indexets värde)
- Aktier och index.
Råvarupriser tenderar att falla (åtminstone nominellt) när dollarn ökar i värde – och vice versa. Valutapar, å andra sidan, rör sig i allmänhet i samma riktning som dollarindexet om USD är basvalutan, och motsatt riktning om det är citatvalutan – även om dessa “regler” inte alltid stämmer.
För aktier och index är bilden mer komplicerad, även om amerikanska exportörer i allmänhet skulle finna att deras export är mindre konkurrenskraftigt internationellt när dollarn är stark, och mer konkurrenskraftig när den är svagare. Deras aktiekurser återspegla ofta förändringar i dollarns värde .
Många handlare använder också indexet för att säkra risk – till exempel för att kompensera en del av risken som är förknippad med en lång USD/JPY-position genom att gå kort Dollar-indexet.
Hur har indexet utvecklats?
På 1970-talet svängde indexet mellan 80 och 110 när den amerikanska ekonomin kämpade genom lågkonjunktur och snabbt stigande inflation. När Federal Reserve höjde räntorna för att sänka inflationen i slutet av 1970-talet, flödade pengar till den amerikanska dollarn – vilket fick USD-indexet att öka. Det nådde 164.720 i februari 1985, dess högsta nivå någonsin.
En så stark dollar förorsakade emellertid problem för amerikanska exportörer, som fann att deras varor inte längre var lika konkurrenskraftiga internationellt. Som ett resultat vidtog den amerikanska regeringen åtgärder för att göra valutan mer konkurrenskraftig med fem länder som gick med på att manipulera dollarn på valutamarknaderna som en del av “Plaza Accord”. US Dollar Index sjönk med 51 % under de kommande fyra åren.
Sedan dess har US Dollar Index spårat den ekonomiska utvecklingen och likviditetsflödena. Till exempel ökade det när bytesbalansen genererade ett överskott på 1990-talet, sjönk när USA: s skuldnivåer ökade på 2000-talet och samlades när investerare strömmade till dollarns relativa säkerhet under den stora lågkonjunkturen.
Vad påverkar priset på indexet?
USD-indexet påverkas av tillgången på och efterfrågan på den amerikanska dollarn och valutor som utgör korgen – eftersom dessa faktorer påverkar priset för varje valutapar i formeln som används för att beräkna US dollar-indexets värde.
Utbud och efterfrågan på valutor påverkas starkt av penningpolitiken – särskilt räntorna – som fastställts av centralbanken i varje land. Andra faktorer inkluderar inflation, ekonomisk utveckling, kreditbetyg, marknadssentiment och utrikesfrågor.
Om Vikingen
Med Vikingens signaler har du en god chans att hitta vinnarna och sälja i tid. Det finns många värdepapper. Med Vikingens autopiloter eller tabeller kan du sortera ut de mest intressanta ETF:erna, aktierna, optionerna, warranterna, fonderna osv.
Klicka här för att se vad Vikingen erbjuder: Detaljerad jämförelse – Börsprogram för dem som vill bli ännu rikare (vikingen.se)